USA lade nya tullar på medeltunga och tunga fordon, lastbilar och bussar, ändringarna från 1 november 2025. Kommerskollegium har simulerat hur det faller ut för svensk exportindustri.

Deras bedömning av alla scenarier är att det främst drabbar USA själva som importör, medan Sverige som exportör kommer lindrigare undan. Europeiska varumärken med tillverkningen i USA går dock som tåget.

Andra länders motriktade-tullar drabbar dock dramatiskt dem som har export från USA. Det är den allvarliga konsekvensen av Trumps handelskrig.

USA:s nya tullar från 1:e November:

• Medeltunga och tunga fordon samt delar till tunga fordon: USA tar ut 25 procents tilläggstull vid import av medeltunga och tunga fordon samt delar till tunga fordon. Det gäller exempelvis vissa traktorer och lastbilar. Tilläggstull om 25 procent gäller också för import till USA av de fordonsdelar som listas i beslutet.
• Bussar: För import av bussar till USA tas en tilläggstull om 10 procent ut. 
• Fordonsdelar (som omfattas av presidentbeslutet) med ursprung i EU: Tull om 15 procent vid import till USA, så länge MGN-tullen inte överskrider detta.

Donald Trumps politik

Tullsatserna är ett resultat av ett presidentbeslut från den 17 oktober 2025 om att införa så kallade 232-tullar i syfte att upprätthålla USA:s nationella säkerhet.

Beslutet om tilläggstullarna: Adjusting Imports Of Medium- And Heavy-Duty Vehicles, Medium- And Heavy-Duty Vehicle Parts, And Buses Into The United States (Vita huset)

Faktablad om tilläggstullarna: Fact Sheet: President Donald J. Trump Addresses the Threat to National Security from Imports of Medium and Heavy-Duty Vehicles, Parts, and Buses (Vita huset)

Tullar på personfordon och lätta lastbilar

Redan den 24 september införde USA en tullsats på 15 procent på import av personfordon, lätta lastbilar och fordonsdelar från EU. Därmed togs de tidigare tilläggstullarna på 25 procent bort.

Som en del av den politiska överenskommelsen mellan EU och USA offentliggjorde USA den 25 september ett beslut om att införa en tull om 15 procent på import av personfordon, lätta lastbilar och fordonsdelar till USA.

För fordon vars ordinarie tull (MGN-tull) överskrider 15 procent gäller istället den högre tullen. De här tullsatserna gäller retroaktivt från den 1 augusti 2025.

Vägledning från den amerikanska tullmyndigheten: Guidance – Implementation of Tariff-Related Elements of the United States-European Union Framework Agreement

Mer om tullar och Kommerskollegiums analyser längre ner.

Alla nya lok i USA är tyska

Trumps politik att gynna egna företagen genom tullar på importerad teknik fungerar inte. Europa har tagit över vissa branscher i USA genom sin förmåga att konkurrera med kvalitet, tekniköverlägsenhet och utvecklingsförmåga.

De Europeiska industrikoncernerna såg tidigt fördelar med att etablera produktion i USA och de förutsåg också handelskriget. Genom tidiga etableringar och omfattande uppköp av US-amerikanska företag hade de redan tidigare etablerat sin ofta överlägsna teknik och effektivare produktionsdiciplin. 300 tyska industriföretag har skaffat sig stark närvaro i Onkel Sams värld.

Det statliga bolaget AMTRAK som bedriver all persontrafik i USA har de senaste åren bytt ut alla diesellok. Den nya flottan består uteslutande av SIEMENS Charger-lok, specialutvecklat och tillverkat av Siemens Mobility i USA. Dessutom levererar SIEMENS Mobility personvagnar och diverse utrustning. Moderna tågsätt med vagntypen Siemens Venture ersätter de följande åren Amtraks föråldrade nerslitna fordonspark såväl på regionala linjer som de långväga InterCity-nätet, Amtrak marknadsför sina nya tåg under namnet Airo.

Kalifornien köper endast Siemens och Stadler

Till det privata Brightline som kör ”höghastighetståg” i Florida har Siemens Mobility också levererat alla fordon – Seimens Venture- och till Brihtline West som byggs mellan Los Angeles-området och Las Vegas har man fått beställning på eldrivna höghastighetståg SiemensVelario Novo, motsvarande ICE i Tyskland, men vidareutvecklat för USA.

Siemens Mobility fabriken i New York har beställningar för flera år.

En annan dominerande leverantör är Schweiziskägda STADLER (fabrik i Salt Lake City) vars motorvagnståg köpts av flera delstats och regional kollektivtrafikmyndigheter eller bolag. Mest känt och framgångsrikt är CALTRAIN som har en linje från San Fransicso rakt söderut. När Caltrain slutade med tunga diesellok och amerikanska personvagnar och införde Stadlers lätta el-motorvagnar KISS som motsvarar Stadlers DOSTO som Mälartåg i Sverige, ökade passagerarmängderna dramatiskt hela 2025.

Mindre lyckat är fransk-kanadensiska Alstom olika tåg. Det prestigefyllda ACELA-snabbtåget (Avelia Liberty) på Östkorridoren (NEC) Washington-New York – Boston lyckades efter fleråriga förseningar 2025 sättas i trafik. De nya ACELA tågen byggdes i Hornell, New York. Även de äldre snabbtågen var från Alstom.

Men trots bristerna hos Alstom finns inga inhemska koncerner som kan konkurrera med dem och än mindre med Stadler och Siemens Mobility.

Att USA:s industri en gång grundades av tyskar, har ingen betydelse idag eftersom den med tiden blev just amerikaniserad.

Kawasaki och Hyundai tillverkar också genom ett övertagna dotterbolag fortsatt ”vanliga amerikanska tåg”, en något uppgraderad variant av de klumpiga 1900-tals-talsdesignade tvåvåningsmotorvagnar som är vanligast i lokaltrafiken i olika delstater. Så inte ens dessa är amerikanska produkter längre.

Det finns också dubbeldäckade tvåvåningsvagnar för loktåg som tillverkas av kanadensiska delen av Bombardier numera Alstom.

Krig mot europeisk vindkraft

Också europeiska vindkraftsproducenter och kringutrusting har tagit andel i USA. Den US-amerikanske energijätten General Electric som har hälften av vindkratsmarknaden globalst bad Trump redan under första presidentperioden att stoppa Europeisk Vindkraft, framför allt är det Simens Energy och Vestas de fruktar.

Här kommer tullarna ha verkan och stärka General Electric till monopolställning inom vindkraft.
Kinesiska vindturbinproducenter har hittills inte setts till i EU och USA, främst beroende på misstänksamhet motsvarande misstänksamhet och tvivel riktas mot kinesiska persontåg.Med tullarnas hjälp behöver man inte oroa sig för dem längre.

Volvos stororder påverkas ringa

Volvo Lastvagnar har fick i Augusti en beställning på 264 stycken VNL-lastbilar från Averitt Express, ett av de ledande logistikföretagen hemmahörande i USA. Den affären är en av de största enskilda beställningarna på den nya flaggskeppsmodellen hittills i Nordamerika. Men eftersom VNL 860 som bilarna heter, byggs i USA påverkas det inte i så full omfattning av handelskriget. Delar och komponenter från EU och Kina blir så klart tullbelagda.

Enorma Volvofabriker i USA

Averitts flotta består av långt över 4 600 fordon, varav över hälften redan är Volvo-lastbilar.

Volvo VNL 860 tillverkas i Volvo Trucks New River Valley Assembly Operations in Dublin, Virginia. Fabriken är faktiskt Volvo trucks största anläggning i världen och utgör produktionsställe för samtliga Volvo VNL och VNR ”highway tractors”, det är så man benämner dragbilar i USA. En annan fabrik (powetrain) ligger i Hägerstown, Maryland.

Precis som tyska fordons- och loktillverkare etablerade sig Volvo truck i USA långt innan Trumps makttillträde. Exempelvis köpte Volvokoncernen redan år 1981 WHITE efter dess megakonkurs. Volvo har sedan dess flera produktionsställen och varumärkena Volvo och Autocar användes för lastbilar. Jordbruksdelen av gamla WHITE sålde de dock av 1991.

2001 köpte Volvo MACK och Renault trucks, MACK är ett helägt dotterbolag till Volvo.

Johnn Deere flyttade till Mexiko och Tyskland 2025?

Att finnas kvar i USA är för andra klart negativt. John Deere påbörjade under 2025 flytt från USA. I Illinois och Michigan väntas över 40 000 arbetsplatser inom Johnn Deere och underleverantörer försvinna. Med två miljoner traktorer tillverkade i Mannheim i Tyskland vill man expandera mer där, inklusive huvudkontoret.

Tidigare hade också en stor del av monteringen del flyttat till Mexiko vilket fullföljs 2026.

Också det heltyska Claas uppges göra samma sorti från USA och koncentrera sig till Tyskland.

Läget ansågs vara ohållbart till följd av handelskriget. Det är lönsamt att exportera färdiga jordbruksmaskiner från EU till Kanada och Syd-Amerika istället för att betala tullar på delar som tas in till USA och sedan utsättas för konkurrensnackedel med mot-tullar på varje färdig maskin som exporteras från USA till de länder de handelskrigar mot.

Kommerskollegium har simulerat effekterna av handelskrigets tullar

För svensk del har Kommerskollegium simulerat effekterna av USA:s och andra länders förändrade tullnivåer som införts sedan slutet av 2024. Resultaten visar att de nya tullarna påverkar hela världshandeln negativt – men allra mest USA självt.

Utredaren Lovi Nordgren:

– Vi har simulerat tre scenarier för att analysera hur förändrade tullnivåer påverkar världshandeln och den globala ekonomin. Huvudscenariot speglar de tullnivåer som gäller idag, inklusive handelsöverenskommelsen mellan EU och USA från augusti 2025 (Turnberry-överenskommelsen).

De andra två visar ett mildare scenario respektive ett mer eskalerande scenario med ännu högre tullar. Syftet är att förstå hur förändringarna slår mot olika länder och sektorer, och hur de påverkar BNP, export och import.

Anmärkningsvärt att Europa klarar sig bättre

Kommerkollegium hävdar att det mest iögonfallande, även om det inte är förvånande, är att USA:s handel drabbas hårdast av dess egna tullar. Landets BNP minskar med omkring 1–4 procent i alla tre scenarier. De industrier som tullarna är tänkta att skydda är bland de mest negativt påverkade.

Det beror på att många amerikanska företag, som företag i stort, är beroende av importerade insatsvaror. Även Kanada och Kina påverkas tydligt negativt, medan Sverige och EU klarar sig förhållandevis väl.

Kommerskollegium bedömer att effekterna för Sverige är måttliga på total nivå. Vissa sektorer drabbas dock hårt – exporten av järn och stål till USA minskar kraftigt.

Den fördel som Sverige och EU har idag, med relativt bättre tillgång till den amerikanska marknaden än många andra länder tack vare handelsöverenskommelsen med USA, kan dock komma att förändras. Detta eftersom USA sagt sig vilja sluta avtal med flera länder. Därför valde Kommerskollegium att inkludera ett scenario där fler länder får liknande överenskommelser som den EU och USA har slutit.

Har också simulerat ett scenario där tullar höjs ytterligare

Kommerskollegium förklarar att handelspolitiken har visat sig vara oförutsägbar och Kinas och USA:s handelsrelation är ansträngd. Samtidigt riktar USA nya krav mot EU vilket gör deras överenskommelse skör.

Därför har Kommerskollegium simulerat ett scenario där överenskommelser överges och där bland annat tullar mellan Kina och USA samt EU och USA höjs ytterligare. I det scenariot tilltar de negativa ekonomiska effekterna och Sveriges och EU:s export till USA minskar kraftigt. I det scenariot synliggörs också de negativa effekterna av eventuella motåtgärder från EU.

Lärdomar att beakta

Analysen visar att tullar är ett ineffektivt verktyg för att skydda inhemsk industri. De leder till högre kostnader, minskad konkurrenskraft och negativa sysselsättningseffekter, konstaterar Kommerskollegium. För att möta de nya problematiken, menar de att det behövs ett starkt stöd för det regelbaserade handelssystemet och ökat samarbete mellan likasinnade länder.

Ett alternativ är att skapa en koalition av länder som tillsammans värnar och utvecklar öppen, regelstyrd handel. EU behöver också fortsätta på den inslagna vägen och sluta fler frihandelsavtal. Det kan inte fullt ut ersätta den försämrade tillgången till den amerikanska marknaden, men det kan ge nya möjligheter på sikt.

Procentuell förändring i Sveriges handel i huvudscenariot efter tullförändringarna.
Bild: Kommerskollegium