Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

LRF Borgström kritisk mot lam grundlagskomitté

Grundlagskommitté lämnade problematiken olöst. Medborgarnas rätt att använda och bruka sin egen mark kommer ej att stärkas. Tidö saknas riksdagsstöd.

– Det är svårt att förstå. De flesta är överens om att dagens situation inte fungerar tillräckligt bra. Ändå väljer politiken återigen att lämna frågan olöst.

LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

Grundlagskommittén har misslyckats med sitt uppdrag att komma överens om hur skyddet för enskildas rätt att använda och bruka sin egen mark ska stärkas. Det beklagar LRF i ett pressutskick.

LRF är starkt kritiska eftersom det är den andra grundlagskommittén på kort tid som haft i uppdrag att hantera frågan om stärkt egendomsskydd i grundlagen. Den nuvarande kommittén fick dessutom ett mycket avgränsat uppdrag: att reda ut hur grundlagen bättre kan skydda markägare när staten begränsar användningen av mark och skog. Ändå lyckades ledamöterna inte nå en överenskommelse. 

För att genomföra en förändring i Regeringsformen en av grundlagarna, behövs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Väljarna skall kunna ta ställning till förslaget om grundlagsändring och välja den riksdag som tycker som de själva gör i frågan.

Men grundlagsförändringarna diskuteras aldrig som valfrågor och inte ens det här valet ges de någon betydelse.

Samhället måste ta ansvar för kostnaden menar LRF

LRF har länge pekat på att många markägare upplever att de får bära kostnaderna för beslut som fattas för hela samhällets skull. När staten vill skydda natur, arter eller miljövärden är det rimligt att samhället också tar ansvar för kostnaden. Den bör inte ensidigt hamna hos den enskilda markägaren. 

Dagens regler leder ofta till konflikter, osäkerhet och långa processer. Frågan är också större än enskilda ersättningsärenden. Den handlar om förtroendet mellan medborgare och stat.

Grundlagskommitté saknar stöd för grundlagsändringen

Egendomsskyddskommittén (grundlagskommittén) lämnade i augusti 2026 sitt betänkande (SOU 2026:54) om ett stärkt egendomsskydd i regeringsformen. Utredningen, ledd av Stefan Lindskog, misslyckades dock med att nå en bred politisk enighet, vilket innebär att en grundlagsändring saknar nödvändig majoritet inför valet.

Det är endast Centerpartiet och Tidöpartierna som stöder det framlagda förslaget.


Staten inkräktar och begränsar utan att ersätta riktigt

– Om staten begränsar människors möjligheter att använda sin mark måste reglerna vara tydliga, rättvisa och begripliga. Den som drabbas skall veta vilka rättigheter man har och kunna känna att man behandlas rättvist, sade Palle Borgström.

Enligt LRF är det anmärkningsvärt att två grundlagsutredningar på kort tid inte har lyckats lösa en fråga där behovet av förändring varit väl känt under många år.

– I stället för att söka lösningar har debatten alltför ofta handlat om vem som kan utropa sig till markägarnas främsta försvarare och vem som ska få skulden för att inget händer. Sveriges markägare behöver resultat, inte politiskt positionerande, förklarade Palle Borgström.

Det demokratiska arbetet måste fortsätta

LRF konstaterar att Sverige fortfarande saknar ett tillräckligt tydligt skydd mot oproportionerliga inskränkningar i enskildas möjligheter att använda sin egendom. Frågan kommer därför inte att försvinna bara för att kommittén misslyckats med att enas. Tvärtom visar utfallet hur nödvändigt det är att arbetet fortsätter. 

– LRF förväntar sig att partierna gör sitt yttersta att lösa frågan i den fortsatta hanteringen. Våra medlemmar ska kunna känna trygghet i att staten inte lägger hela kostnaden för gemensamma samhällsmål på enskilda markägare. Det handlar om rättvisa, förtroende och respekt för äganderätten. Därför måste frågan tillbaka på politikernas bord, kräver Palle Borgström.

Lagförslaget

LRF:s önskemål om stärkt skydd av äganderätten var enkla och tydliga för politikerna att begripa. Men det hjälpte inte ända fram.
Bild: LRF